Behandling nr 7

Magnolior vid Karolinska

Nu har jag då fått cellgiftsbehandling nr 7 igår. Jag börjar verkligen känna att jag inte vill bli stucken och förgiftad fler gånger nu. Men det är bara att tvinga sig dit 😀

Jag tog med kameran för att fota de blommande magnoliorna mellan bussterminalen och Karolinskas huvudentré. Tyvärr var det full sol så det var svårt att fota kritvita blommor. Det hade funkat bättre dagen innan med molntäckt himmel. Jag tog bara med den lilla gluggen 50/1,8. Borde kanske haft med makrot också men det kändes för tungt.

Nu när jag träffade sköterskan som skulle ha hand om mig frågade jag om när det här sista ca125 var taget och det var ju inför förra behandlingen, så efter det som låg på 48 har jag fått två behandlingar till. Dom tog ett nytt ca125 igår, så antingen får jag reda på det då jag går på nästa läkarbesök 31a, eller så ringer jag och frågar.

Jag sov bort nästa hela behandlingen den här gången också. Det tar sammanlagt 5 timmar. Först får jag antimedel, fyra stycken som är mot illamående, magskyddande och mot allergiska reaktioner. Jag vet att jag skrivit det här tidigare men kanske det finns någon ny läsare här som missat det 😉

Efter det får jag vänta en timme med vanligt dropp så att inte slangen inne i kroppen sätts igen och sen sätts första cellgiftet in. Det tar väl tre timmar ungefär och är på någon liter ungefär. När den är slut får jag den andra, min fiende taxolen som ger alla biverkningar. Det är en liten flaska på ca 5 dl tror jag. En gammal typ av gift utvunnen ur idegranen. Den går mycket fortare, bara en halvtimme.

Jag brukar ha med min mp3 och lyssna på musik medan jag dåsar/sover och vaknar till ibland för att släpa med droppställningen till toaletten. Det är ju mycket vätska man får som vill ut.

Sen släpade jag mig hemåt, åt lite och lade mig. Jag var uppe några gånger under kvällen/natten och åt, drack och gick på muggen. Nu i morse vakande jag till ordentligt vid 8-tiden så då gick jag upp. Jag ska prova med min timmespromenad alldeles strax.

Jag har förresten läst ut en rolig pocket jag fick i brevlådan från en an mina gulliga fiskvänner neråt landet, Morellen. Med fiskvänner menar jag de supertrevliga människor på siten Zoopet.com som jag träffat irl.

Morellen jobbar som bibliotekarie när hon inte är barnledig och hon läser så mycket hon hinner. Den här boken är någonting jag inte skulle läst annars. Jag brukar hålla mig till deckare, gärna svenska författare, eller snarare nordiska. Det här är väl mer det som brukar kallas chiclit. Boken heter Dumpa Matthew av Jane Fallon och är en debutbok. Den var ju riktigt, riktigt rolig, och rörig. Jag läste ut den på ett par dagar bara, 331 sidor.

Tack Morellen för boken 😀